från ockupantscenen.se

De senaste veckorna har folk tydligen börjat bli kallade till polisförhör om ockupationsfestivalen. Om man inte varit med om det tidigare brukar man ha en del frågor om hur man ska göra vid ett förhör och vad man har för rättigheter. Här kommer lite allmäna tips.

För det första är man inte tvungen att svara på några frågor över huvud taget som ställs under förhöret. Det är inte heller olagligt att ljuga för polisen, det är bara om man är kallad som vittne i en rättegång som man är skyldig att tala sanning. Oavsett vad man har gjort och vilka bevis som finns så är det bästa dock att att förneka att man begått något brott och att svara "ingen kommentar" på alla frågor som man får av följande anledningar.

1 : Allt som man erkänner slipper polis och åklagare bevisa. Ju mindre man säger desto hårdare måste de alltså arbeta för att kunna få en fälld. Om man inte svarar på frågor behöver de hitta vittnen, bilder eller andra bevis för att kunna sätta dit en. Om man däremot erkänner att man till exempel varit där de påstår att man varit behöver de inte lägga ned en massa resurser på just den delen. Det ökar sannolikheten för att man kommer bli åtalad och fälld för brottet.

2: Vad man har berättat i ett polisförhör kommer i princip bara att tas upp i en domstol om det kan användas för att få en fälld för ett brott. Oavsett hur man senare väljer att hantera en eventuell rättegång tjänar man alltså inte på att prata.

3 : Om man pratar i ett förhör och senare ändrar sin historia eller tar tillbaka det man sagt i förhöret kommer det tolkas som att man ljuger. Det kommer tala emot en vid en eventuell rättegång.

Man får också räkna med att polisen förmodligen kommer vara intresserad av det som ens kamrater har gjort. De kan alltså vilja förhöra en som vittne till andra brott än de som de menar att man själv har begått. Här är det ännu viktigare att inte svara på frågor eftersom man inte vet hur de personerna kommer vilja agera vid ett förhör. Om de inte pratar med polisen kommer de få problem om man själv berättar om vad de har gjort. Om de vill berätta en egen historia och den inte stämmer överens med det som man själv sagt kommer de låta mindre trovärdiga. Även om man bara berättar att de varit på platsen så kan det räcka för att få dem fällda om de till exempel sagt att de varit någon annanstans.

Eftersom olaga intrång inte är något särskilt allvarligt brott är det ganska sannolikt att man antingen kommer erbjudas en åtalsunderlåtelse eller ett strafföreläggande. En åtalsunderlåtelse innebär att man slipper bli straffad, dvs man slipper betala böter. Man kommer dock hamna i belastningsregistret så det kommer finnas dokumenterat att man begått ett brott. Den noteringen tas bort efter fem år. Ett strafföreläggande innebär att man inte hamnar i en rättegång men man måste ändå betala böter, åklagaren kommer avgöra hur stora de blir. Även strafförelägganden hamnar i belastningsregistret i fem års tid. Båda alternativen kräver att man erkänt det brott som man misstänkts för. Det som talar emot att acceptera ett erbjudande om åtalsunderlåtelse eller strafföreläggande i det här fallet är att det rör sig om lindriga brott och väldigt många brottsmisstänkta. Att få folk fällda mot sitt nekande kommer kräva väldigt mycket arbete från åklagarens och polisens sida och det är tveksamt om de kommer vilja lägga ned så mycket resurser på att få folk dömda för bagatellbrott. Till exempel har en del av åtalen mot ockupanterna i Göteborg lagts ned eftersom åklagaren inte ansåg att det var möjligt att få folk dömda för olaga intrång. Det går så klart inte att garantera att samma sak kommer hända i det här fallet men om man inte erkänner brott är det fullt möjligt att man slipper åtal. Om folk skriver på strafförelägganden och åtalsunderlåtelser finns det alltså en risk att det är de som får ta smällen medan de som fortsätter neka klarar sig undan.

De flesta verkar vara misstänkta för olaga intrång/grovt olaga intrång. Det man ska komma ihåg är att det räcker inte med att man har varit inne i någon annans hus utan tillstånd för att man ska kunna dömas för något av de brotten. Åklagaren måste också kunna bevisa att man hade uppsåt till brottet, dvs att man visste att man inte fick vara i huset men gick in ändå. Även om det finns bildbevis på att man varit i husen kan man alltså bli friad i en rättegång om man till exempel trodde att man hade tillstånd att vara där eller att det var en offentlig byggnad som vem som helst kunde gå in i. Straffet för olaga intrång är dagsböter, antagligen kommer det röra sig om ca 2000-3000 kronor om man blir dömd (det beror bland annat på ens inkomst). Om man tittar på tidigare rättsfall så är det uppenbart att de inte kommer kunna döma någon för grovt olaga intrång eftersom det krävs väldigt mycket för att man ska tillämpa den bestämmelsen. Även om man fått höra att man blivit misstänkt för det kommer man alltså inte bli dömd för något allvarligare än vanligt olaga intrång. Tydligen har vissa under förhör även fått frågor om skadegörelse i husen. Att man bara befunnit sig i eller i närheten av husen kommer absolut inte räcka för att man ska fällas för det brottet. Om man inte erkänner måste åklagaren/polisen kunna bevisa genom vittnen, bildbevis eller motsvarande att man till exempel har slagit sönder ett specifikt föremål eller att man skrivit något på väggen. Det är alltså bra att vara förberedd på att man kan få frågor om skadegörelse men man behöver knappast oroa sig för att bli dömd för det.

Blir man misstänkt för vanligt olaga intrång har man inte rätt till en advokat men man har rätt att ta med sig ett förhörsvittne till förhöret. Man behöver inte ha någon juridisk utbildning för att vara förhörsvittne utan i princip vem som helst kan vara det. Man kan alltså ta med sig en kompis eller en familjemedlem. Det enda kravet är att vittnet är opartiskt, han eller hon får alltså inte själv ha varit inblandad i de händelser som förhöret rör. Ett förhörsvittne får inte prata under förhöret eller störa det på annat sätt men hon eller han får sitta med i rummet och övervaka förhöret så att man kan vara säker på att allt går rätt till. Dessutom kan det vara ganska skönt att ha med sig någon som stöd som man vet står på ens sida.

Om man blivit misstänkt för grovt olaga intrång har man utöver rätten till ett förhörsvittne rätt till en advokat som försvarar en gratis både vid polisförhör och vid en eventuell rättegång. Det bästa är att utnyttja den rättigheten. Om man väljer att gå med på att ha ett förhör utan att advokaten är med kommer polisen fråga om man accepterar "den som rätten förordnar" vid en rättegång, det vill säga en slumpmässigt utvald advokat. I och med att man inte vet hur bra eller dålig den försvararen kommer vara är det bäst att säga att man själv vill välja advokat. Man behöver inte kunna säga vem man vill ha på rak arm utan det kan man meddela senare.

Om man har några mer frågor om vad som gäller vid ett förhör eller om något annat som rör juridik och aktivism kan man vända sig till en organisation som heter Vänsterjuristerna. Man kan nå dem på vansterjuristernalund@gmail.com. De har också en hemsida, www.vansterjuristernalund.org.